Page 41
BRYTARLÖST TÄNDSYSTEM
Det brytarlösa tändsystemet skiljer sig fr3n det konventionella genom töljande olikheter.
Brytarkontakterna i fördelaren är ersatta av en givarenhet
sam består av impulsgivare, impulslindning och rotorskiva.
Impulsgivaren är kopplad tili en styrenhet där signalen
från fördelaren omvandlas och förstärks. Styrenheten är
isin tur kopplad tili tändspolen, sam är en speciellt an·
passad högeffektspole.
0
3
56245
0
0,411
0
0
0
0
f-
'"i
0,6 !!
n
r
1
15r'1
1/--'-
0
~~-=l<>
~ 4 II
'=;I 11
9 _
I I
------...JI
-- - --- - - - - - -7
16 16 31 15 31d 7
Y Y
4
4
1110
Y
---
'--
5
6
8 _
(
II
~
2
15
•
30
1
r--i:}
+
S 6306
BRYTARLÖST TANDSYSTEM
1. Batteri
7. Skärmad kabel
2. TändlAs
8. Tili bensinpumpsrelä, varv-
3. Styrenhet
räknare och TSI·uttag
4. Förkopplingsmotständ
5. TändfördeJare
9. Tili reläanslutning a7a Onkopplas vid start)
6. Tändspole
STYAENHET
No... 1977
FÖRKOPPLlNGSMOTSTAND
340-1
Page 42
Funktionsbeskrivning med hjälp av blockschema
I ingångssteget, som är utformat som en Schmitt~trigger,
förstärks den sinusliknande givarsignalen från tändfördelaren och omformas tili en fyrkantsignal. Styrningen för
slutningsvinkeln anpassar tiden för strömflödet genom utgångstransistorn och tändspolen tili motorvarvtalet. Un~
der det att slutningsvinkeln i ett konventionellt tändsystem förblir konstant under alla varvtal, åstadkommer i
stället elektroniken att slutningsvinkeln ökar med stigan~
de varvtal, vilket medför hög tändspänning även vid höga
varvtal. I drivsteget förstärks signalen än en gång och går
Funktionsbeskrivn ing
I impulslindningen uppstår en sinusliknande styrspänning
som snabbt växlar mellan positiv och negativ polaritet.
Denna polaritetsväxling utnyttjas som pulsgivare. Givarsignalen är varvtalsberoende och varierar från 0,3 V tili
100 V. I styrenheten förstärks och omvandlas signalen.
När den sinusliknande spänningen passerar nollgenom~
gången induceras tändspänningen i spolens sekundärkrets
(när rotorpolerna befinner sig mitt för statorpolerna).
Detta motsvaras av när brytarkontakterna i det konven·
tionella tändsystemet bryter.
sadan tili det sä kallade Darlington-slutsteget. Nu flyter
en ström genom tändspolens primärkrets.
I tändögonblicket, som utlöses då den sinusliknande givarsignalen passerar nollgenomgången, induceras tändspänningen i spolens sekundärkrets.
Tili tändfördelaren
Tili relä, anslutning 87a
,
.
Förkopplingsmotslånd
Förkopplingsmotslånd
Tändspole
,
-
•
,-9
0
o
•
•
0
0
.0
-
.
•
•
•
I
+
i
-
0
0
I
Stabilisering
0
Q.J
0
•
Givare i
tändfördelaren
~M
,
Slutningsvinkel~
Trigger
Darlington-
Drivsteg
styrning
•
slutsteg
,
•
•
•
•
-
-
•
.--.J
S 5902
BLOCKSCHEMA
340-2
Nol.' 1977
Page 43
TÄNDSPOLE OCH FÖRKOPPLINGSMOTSTÄND
Tändspolen är speciellt konstruerad tör detta tändsystem
och ger ca 30 % högre tändspänning än spolen i ett kon·
ventionellt system.
Förkopplingsmotständet har tili uppgift att begränsa pri·
märströmmen vid lägt motorvarvtal.
Förkopplingsmotständet är placerat pä höger hjulhus under kansolen tör styrenheten.
TÄNDSPOLE
OBSERVERA
Högspänningskabeln mellan tändspole och tänd·
fördelar. skall vara försedd med ett speciellt skyddshölje $Om förhindrar nötning mot turboröret.
Nov 1977
341-1
Page 44
TÄNDFöRDELARE
Sty,enhet
Tändfördelarens storlek och form är lika den konven·
tionella. Den har centrifugal- och vakuumreglering tör
Styrenheten är den elektroniska del i tändsystemet där
impulsen frän tändfördelaren omvandlas och förstärks.
Även kontroll och reglering av slutningsvinkeln sker här
automatiskt.
Styrenheten består av ett kretskort pä vilket en integrerad krets. transistorer. kondensatorer, dioder och motstånd är monterade.
Sty,enheten är place,ad pii höge, hjulhus.
tändförställning.
Den elektriska givarenheten är i princip uppbyggd sam en
generator. Rotorn åstadkommer en magnetflödesändring
i det magnetfält som byggs upp av permanentmagneten.
Magnetflödesändringen är beroende av luftspalten mellan
rotar och stator. Genom att rotorns poler svarar mot lika
mänga pole, pä statorn e,hälls alltid ett medelvärde pä
Juftspalten mellan rotorpoler och statorpoler. vilket 9aranterar rätt tändtidpunkt även om ett visst glapp skulle
finnas i fördelarens rörliga delar.
Tändtidpunkten pAverkas ej av slitage eftersom brytning
sker elektroniskt.
BOSCH
11111111111111
o
o
-1
------
S 5886
STYAENHET
S 5885
1. PlastkApa
2. Effekttransistor
3. Kretskort
4. Fåstplatta
TÄNOFÖAOELAAE
1. Rotor
2. Stator
3. Impulslindning
4. Statorplana
5. Rotorhylsa
6. Statorhylsa
7. Yttre Juftspalt
8. Magnet
9. Inre luftspalt
10. HAlIarplatta och hyl$iJ
342-1
Nov 1977
Page 45
Byte av impulslindning
1. Demontera fördelaren.
2. Demontera fördelarlock, fördelararm och skyddslock.
3. Demontera fästet för kabelanslutningen och dra ur
kontakten.
4. Demontera vakuumregulator, fästen för spännfjädrarna och de tre skruvarna för givarplattan.
5. Demontera liisringen för rotorn.
7. Demontera pulsgivarens låsring och Iyft upp pulsgivaren.
S 5889
DEMONTERING AV PULSGIVARE
S 5887
8. Lossa de tre skruvarna som häller impulslindningen vid
plattan.
DEMONTERING AV ROTORNS LASRING
6. Lyft upp rotorn och ta tillvara låspinnen och shimset.
S 5890
IMPULSLlNDNINGENS SKRUVAR LOSSAS
Montering sker i omvänd ordning.
S 5888
DEMONTERING AV ROTOR
Nov 1977
342-2
Page 46
Fördelargrader
15 •
10 .
:;tL..o
I~
5
:ttt=
...+-
~)~
m
o
-5
o
100
400
300
200
mmHg
TÄNDFÖRSTÄLLNINGSKURVA. VAKUUMREGLERING
5900
Fördelargrader
15 "
10
::;p
5
;;;>
o
~
~
:P
~
.....
Joo'"
:;r~
•
~
"
-5
o
1000
2000
3000
4000
Fördelarvarv/min
S 5901
TÄNDFÖRSTÄLLNINGSKURVA. CENTRIFUGALREGLERING
342-3
Nov 1977
Page 47
Viktiga punkter vjd arbete på det elektroniska tändsystemet
Felsökning elektroniskt tändsystem
1. Livstarlig spänning kan pga ökad tändenergi uppträda
även på tändspolens primärsida (ansl 1) och tillhörande kablar (varvräknaranslutning, TSI uttag, styrenhetskontakti när motorn går.
2. Vid tillslagen tändning går alltid full ström genom tänd·
spolens primärlindning. Vid arbete med tillslagen tändning bör anslutning 15 pä spolen kopplas frän.
3. Om nägot arbete uttörs pä den skärmade impulsledningen mellan tördelarens impulslindning och styrenheten, måste polaritet noga observeras. Vid tel polaritet
går ett stabilt grundtändläge ej att erhälla och tändför·
ställningen kommer att fä annat törlopp.
Felsökningsstegen skall genomtöras i tur och ordning
med nödvändiga kontroller och ätgärder. Om komponenter vid kontroll befinns felaktiga, skall de bytas innan telsökningen vid behov fort5ätter. Om tel uppträder företrädesvis inom ett visst temperaturområde, försök då om
möjligt att genomföra felsökning inom detta temperaturomräde. Startsvärigheter vid kyla bör t ex telsökas pä en
genomkyld bil. Detta beror pä att defekta elektroniska
komponenter kan fungera normalt inom normala temperaturområden innan de går helt sönder. Även dålig kontakt kan påverkas av temperaturen.
Utrustning tör felsökning
Tändinställningsinstrument (he1st med 900 kamvinkelskala) Volt-ohm-meter med skalor för 15 V likström,
5 V växelström känslighet min 10000 ohmlV, 0-5 ohm
mittskala 0-5 kohm mittskala.
,. Motorn hait död. tänder utan att starta eiler är svärstartad.
FELSÖKNINGSSTEG
AVLÄST
MÄTVÄRDE
SYSTEMETS KONDITION,
SANNOLlKT FEL
KONTROLLE RA,
ATGÄRDA
1. Kör motorn på start-
Mer än 12 mm
Startkretsen med startrelä tungerar sannolikt
Kontrollera törkopplingsmotständ 0,4 med ohm-meter.
Kontrollera grundtändläget_
Kontrollera tändspolens isolator, tördelarlock, tördelarrotor,
tändkablar, tändstitt, för överslog.
Kontrollera bränslesystemet.
motorn och kontrollera
gnistans längd mellan
tändspolens tändkabel
och gods
2. Slä pä tändningen.
Kontrollera att batteispänningen är minst 11
voit intör följande steg.
No\' 1977
Mindre än 12 mm
eiler ingen gnista
Kontrollera att startreläkretsen
matar ström tili törkopplingsmotständens gemensamma anslutning. När startmotorn arbe·
tar. skall spänningen mellan den
gemensamma anslutningen och
batteri + vara 0, annars kontrolI,ra relä och ledning.
Gä därefter tili steg 2.
Mindre än 11 V
Ladda batteriet. mätningar med
för låg batterispänning ger upp·
hov tili telaktiga mätresultat.
Mer än 11 V
Gä direkt tili steg 3.
342-4
Page 48
FELSÖKNINGSSTEG
AVLÄST
MÄTVÄRDE
SYSTEMETS KONDITION,
SANNOLIKT FEL
KONTROLLERA.
ATGARDA
3. Mätspänningen mellan
tändspolens anslutning
15 och gods
OV
Avbrott i förkopplingsmotständ
Kontrollera förkopplingsmot-
eiler strömmatning från tändliset 15
ständ med ohm-meter. Kontral·
lera att spänning frin tändliset
finns vid 0,4 ohm'motståndets
enkla anslutning. Om inte, kon-
trollera tändlis och kablage.
Kortslutning i tändspolens pri-
Kontrollera primärl indningens
märlindning
resistans (0.95-1.40 ohm)
6-8 V
Tändspolens primärlindning
och förkopplingsmotstånd hela
Gi direkt tili steg 4
8-12 V
Dilig godsanslutning
Kontrollera med ohm-meter att
Mindre än 6 V
kontaktstift 31 pi styrenhetens
kabelkontakt har god godsanslutning
12 V
Avbrott i tändspolens primär·
Kontrollera med ohm·meter
Iindning
(0.95-1.40ohml
Styrenheten leder ej
Kontrollera med voltmeter att
styrenheten f!r matningsspänning pi kontaktstift 15 Imin
11 V)
4. Mätspänningen mellan
tändspolens anslutning
1 och gods
OV
Styrenheten kortsluten
8yt styrenhet
0,5-2 V
Styrenhetens bryttransistor hei
Gi direkt tili steg 5
12 V
Styrenheten leder ej
Byt styrenhet. Kontrollera om
isoleringstel törekommer pA nä·
90n av kablarna tili styrdonets
anslutning 16.
342-5
No" 1977
Page 49
FELSÖKNINGSSTEG
AVLÄST
MÄTVÄRDE
5. Mätmotståndet i tändspolens sekundärl indnlng
Skall vara 5,5-8
kohm
Annat värde (star
avvikelse)
SYSTEMETS KONDITION,
SANNOLI KT FEL
KONTROLLE RA,
ÄTGÄRDA
Felaktig högspänningslindning
hos tändspolen
8yt tändspole
Styrenhet + impulsgivare är
Gå direkt tili steg 6
Anslut kamvinkelmä-
tare
Kontrollera kam-
60-800 165-90 %)
sannolikt utan fel
vinkel
Fullt skalutsla9
Kamvinkelmätarens skala räcker
inte tili (exempelvis kamvinkel
över 70°) varvid kamvinkelkon-
Anslut en voltmeter tili styrenhetens kabelkontakt stift 7 och
31 d. Med voltmetern i läge för
troll inta ger nägon information
mätning av växelspänning skall
vid startmotorvarv 100 r/min
en spänning av min 1 voit kunna
uppmätas. Oetta indikerar att
impulsgivaren alstrar impulser
av tillräckllg styrka. Om spänning finns, kontrolleras den skärmade impulsledningen. Därefter
kontrolleras fördelarens impulsIindning med ohm-meter
Styrenheten reagerar ej på impulsgivarens signal
2. Dålig körbarhet
Vid dälig körbarhet är sannolikt elektroni ken utan fel.
Följande bör i första hand kontrolleras:
1. God kontakt överallt i tändsystemet.
2. Tändinställning och centrifugal- och vakuumreglering.
3. Tändstift, allmän kondition.
4. Fördelarrotor: Funktion, isolation (brännmärken,
smuts) kontakt.
5. Fördelarlock: Isolation (sprickor, överslagsmärken,
smuts) kontakter.
6. Tändkablar: Kontroll.
7. Tändspole: Tändeffekt min 12 mm gnistlängd vid
startmotorvarvtal, isolatoröverslag, smuts.
Nov 1977
(895-1285 ohml. Luftgapet
mellan impulsgivarens rotor
och stator kontrolleras och ev
justeras tili min mått 0,25 mm
med omagnetiskt bladmått.
Om dessa åtgärder ej hjälper,
byt hela impulsgivaren.
8yt styrenhet
8. Anslut kamvinkelmätare och kontrollera att kamvinkeln ändrar sig med varvtalet enligt diagram. Under
2000 r/min styrs kamvinkeln huvudsakligen av styrenheten. Vid varvtal över 2 000 r/min styrs kamvinkeln
i huvudsak av impulsernas form frän fördelarens impulsgivare. Stor avvikelse i kamvinkeln kan således spåras tili
styrenhet eiler impulslindping. ± 100 avvikelse kan anses
som normal.
9. Bränslesystemet.
Vid fel som uppträder vid extrema temperaturer kan styrenheten misstänkas. Dålig lödning eiler defekt komponent ger troligen störst felfunktion vid dessa temperaturer.
Det vanl iga tändsystemets kondensator återfinns inuti
styrenheten och kan naturligtvis misstänkas i samma grad
som i ett vanligt tändsystem, dvs ganska sällan.
342-6
Page 50
o
o
o
g
en
I
I
I
I
o
fil
I
I
g
I
I
I
o
~
!
'b,
I
o
o
g
o
o
o
.,.
o
g
o
o
~
LJ
v/
~
o
~
o
N
342-7
1977